Boande = bakande

Det har satt i gång nu, med råge, detta maniska bakande som jag kände mig tvungen till när jag var på sluttampen av graviditeten med Eje. Hittills har det blivit några satser kanelbullar, matbröd, kolasnitt, chocolate chip cookies. Idag såg jag och Nisse en modebild där två barn åt kärleksmums - så då bakade vi det! Frysen blir fullare och fullare och jag känner mig nöjdare och nöjdare. 

Vecka 38 - nu närmar det sig!

Den här veckan har än så länge inte varit speciellt kul - magsjuka gånger tre och mycket sammandragningar på det. Men nu är det fredag kväll och alla är krya, och imorgon ska jag och Mattias få njuta av varsin semla på bageriet - på tu man hand. Det är väl de små sakerna som gör det va?

Sovandet, det sovandet

Jag behöver råd! Jag vet inte riktigt hur vi ska lösa familjens sovsituation framöver. Just nu, och sedan ett tag tillbaka ser det ut så här:

Eje somnar, och sover mer eller mindre hela natten, i sin juniorsäng som står kant i kant med stora sängen. Där i somnar Nisse, och sover kvar hela natten, tätt intill Mattias. 

Jag somnar, och sover hela natten, i gästsängen. Dels för att min nattsömn är så störd av Hedda i magen men också för att orka med under veckorna med barnen hemma så mycket som de är hemma. 

För några veckor sedan kände jag att det var tvunget att ändras. Skruvade ihop våningssäng till Nisse och ställde in i gästrummet, som senare ska bli Nisses rum helt och hållet. Bytte även ut Nisses gamla säng mot en bättre som Eje ska få sova i. Ville inte att nån av dem ska känna att det är Heddas fel att de inte längre får sova i stora sängen, ville att processen att sova själva skulle vara överstökad med råge tills hon kom. 

Vi testade ett par nätter, med den följden att ingen i familjen sov mer än nån timme i sträck de nätterna. Så fort vi återgick till det gamla sättet sov alla gott igen. Så, varför ens försöka? Jo, jag vill gärna sova med Mattias igen, och jag vill att vi tillsammans ska sova med Hedda. Men jag vågar inte sova med en nyfödd plus två stora barn i samma säng. Jag har trivts med att ligga och amma i sängen på natten och hoppas det kommer gå bra även denna gång. Både Nisse och Eje fick även ett mål ersättning under natten så att jag fick sova genom ett amningstillfälle. På så vis fick både jag och Mattias lite fler sammanhängande timmars sömn. 

Till saken hör nog att Nisse håller på med sin utvecklingsfas just nu, och det märks så väl att han behöver mycket trygghet. Trotset är lugnare, nu brukar det vara lite mer förståeligt än då i december när det var som jobbigast. Nu kryper han väldigt ofta upp i knät och myser, vill gärna läsa bok där och är överlag mycket mjukare än tidigare. 

Eller, är det så att båda barnen är medvetna om att en stor förändring är i antågande och att de därför vill ha så mycket närhet nätterna igenom?

Vad tror ni, våra nära och kära? Hur skulle ni göra om ni var i vår situation?

90% av graviditeten bakom mig!

Nu börjar jag konkret förbereda inför Heddas ankomst här hemma, ställt upp en byrå till hennes kläder och tvättat det vi har i storlek 50. Visade Nisse en body som hon ska ha och han blev förundrad över hur liten den var. 

Enligt beräkningarna kan hon komma om fyra veckor, men jag försöker ändå tänka att det är sex veckor kvar, att jag kommer gå över tiden som med Eje. De två sista veckorna då var otroligt sega. 

Sällsynt

Här sitter två pojkar och ritar. Det händer typ en gång i halvåret. 

Bajskorv och fisrumpa

Nisse är djupt i fyraårstrotsträsket och det nöter som sjutton på resten av familjen. 

De ord han använder mest i dagligt tal är numera inte mamma, pappa och Eje utan bajskorv, fisrumpa, dumskallehjärna, dumskalle, skitunge, pruttbajskorv, pruttmamma, aprumpa och så vidare. Man blir rätt trött i huvudet efter hundrade gången och skriker tillbaka. 

Fem veckor kvar till beräknad nedkomst och vi börjar bli lite lätt nervösa inför vad vi ger oss in på. En unge till?!